Pam bokade en full eftermiddag där vi först åkte till Build-A-Bear - en affär där barnen fick välja ett skinn till ett gosedjur och sedan få hjälp att fylla det med fluff. Dora valde först en vit änglahäst men bestämde sig sen för en mer normal pandabjörn, Annika. Elis valde en kamoflagefärgad nalle, militärbjörnen Milton.
Innan nallen syddes ihop fick man plocka ut en liten speldosa som man kunde trycka på så den börjar spela att lägga i ena armen och sedan ett litet hjärta som man fick önska sig något innan butiksbiträdet sydde ihop ryggen. Sen var det dags att klä nallen och då fanns allt man kan tänka sig: skor i alla modeller, rullskridskor, mössor, hattar, motorcyklar, klänningar... ALLT. När kläderna var valda skrev vi ett personbevis, betalade i kassan och fick ett "pawsport" för nallen med stämpel. I kassan fick kassörskan höra att det var Doras födelsedag varvid hon ställde henne i mitten av affären, tog en stor ringklocka och kungjorde för alla i närheten att det var ett fördelsedagsbarn i affären och alla stämde upp i Happy Birthday.
Chuck E Cheese är en stor råtta som älskar ost och bor i en pizzeria/spelhall/lekstuga för många barn. Där framstod uppvaktningen i nallaaffären som liten. Uppläget var följande: De barn som var med på kalaset fick varsin mugg med spelmynt och fick ägna 40 minuter att använda dem i spelapparater som spottade ut ett antal biljetter. Ju fler biljetter, desto finare leksak fick man med sig hem i slutet av kalaset. När barnen vunnit några biljetter var det pizzadags, Dora önskade sig såklart hawaii, hennes favorit. Efter pizzan kom så själva gratulationshändelsen när Chuck E och personal i pizzerian kom in under en rockig barnshowsignatur och marcherade tillsammans med barnen runt hela restaurangen och ställde sedan upp Dora på en stol medan alla sjöng och klappade händerna. Dora höll ihop hela tiden och spelade med men när det var dags för att gå in i "the ticket blaster" (se länken ovan) sa hon nej. Ett släktingbarn till Goskas ställde upp som ersättare och tillbringade 30 sekunder i en cylinder full med små biljetter som flög omkring helt okontrollerat tack vare en stor fläkt.
Sedan var det dags för medhavd, hemgjord jordgubstårta och mera spel i arkadmaskinerna för mer biljetter. Hela äventyret varade i tre timmar och vi åkte hem med en lycklig, trött dotter och en son som var avundsjuk på att hans kalas minsann inte ens "var i närheten" av det hon hade fått uppleva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar